Att tro på tomten
Vi tänkte först inte ha någon tomte i år eftersom jag jobbar på julafton och Oskar firar jul med sin mamma. Men det här med tomte är inte så lätt. När barnen är små är de vettskrämda för honom. De har ju fått lära sig under hela året att inte ta emot saker från okända farbröder även om de lockar med godis. Nu förväntas de sitta i knäet på en okänd karl med ett förstenat ansiktsuttryck som dessutom har ett stort vitt skägg som luktar mögel. Efter det kommer en kort period när de kommit på den förmildrande omständigheten att tomten faktiskt har en massa paket med sig och att de inte behöver vara rädda för honom. Men det är som sagt en kort period för snart blir barnen atomteister och slutar tro på tomten. De vill naturligtvis fortfarande ha paket men de kommer ofta med spydigheter och gliringar av typen ”tomten har samma strumpor som pappa” eller ”vart har du parkerat renarna?”. Nej jag tycker vi måste ta tillvara denna viktiga tid medan Oskar är liten, så tomten får nog komma till oss på juldagen när Oskar är här. Vi bor ju trots allt utanför Bollnäs som marknadsfört sig som tomtarnas stad. Men om det beror på att tomten har sin hemvist här i skogarna eller om uttrycket kommit till sedan psykvårdsavdelningarna öppnats vågar jag inte svara på. Hur som helst tänker vi ha en god jul och det önskar vi er också!
1 kommentar1 kommentar
Svara
God fortsättning Niklas och tack för en rofylld läsning.