Boken vs filmen
Är jag den enda människan på denna stora stenklump vi brukar kalla jorden som inte jämför böcker och filmer som bygger på böckerna? Jag tycker alltid att det är så orättvist när man jämför två så totalt olika saker. Och det är alltid och utan undantag till filmens nackdel. Är man ett gäng på 5-6 personer som ser en film tillsammans är de alltid en par stycken som läst boken och som sitter och surar för att den avviker för mycket ifrån boken den bygger på. Det är väl självklart att man inte kan få med alla tankar och känslor som finns i en roman. En film skulle ju trots en skicklig regissör och bra passande stämningsmusik behöva vara minst 8 timmar lång för att någotsånär motsvara bokversionen, och den filmen är jag inte intresserad av att genomlida.
I boken får man betydligt mer information om hur och varför saker händer och vad personerna egentligen tänker och tycker. Men i en film får man istället musiken som skapar känslor och man får (förhoppningsvis) uppleva bra skådespelarinsatser. Under en period på ca två timmar får man en bra historia även om den är något komprimerad berättad för sig och man behöver inte lyfta ett finger.
Självklart kan en film bli misslyckad men det betyder inte med automatik att en film blir sämre bara för att den avviker från boken. Det finns ofta en tanke bakom. Vissa händelser gör sig bäst i bokform och andra i filmform.
Jag bara kom på att jag måste skriva om det här när jag satt och slötittade på den svenska filmen Vendetta i går efter att ha läst boken för en vecka sedan. Jag kan inte säga alls att pulsen steg för att filmen gjorde avsteg från originalet vilket den gjorde flera gånger, jag bara noterade det i förbifarten. För övrigt är det intressant att läsaom böcker man läst tidigare särskilt innan man blev vuxen, man har nog fått lite andra perspektiv på saker och ting med tiden, men det får bli ett ämne för ett blogginlägg i framtiden…
2 kommentarer2 kommentarer
Svara
Nej, du är inte ensam. Jag håller med dig från a till ö. Snarare tycker jag det är rätt intressant att se hur man har gjort för att anpassa historien till film genom att ersätta en händelse med en annan eller ta bort något rent av. I boken Casino Royale utsätts Bond för det otrevliga att få en skarpladdad käpp ställd mot ändalykten när han sitter och spelar på casinot, föga vackert. I filmen med Craig blir han i stället förgiftad. I dagens tid hade käppen blivit ålderdomlig, och att antyda att man avser att blåsa ur Bonds akterspegel känns lite för grovkornigt för dagens stiliga Bond-gestaltning. I Tombstone är det roligt att inse att alla detaljer i filmen verkar ha verklighetsförankring. Vissa delar är tydligt gjorda för att man ska känna igen historien, när Wyatt snabbt som blixten drar en revolver och däckar en cowboy med pipan t.ex. Andra delar spelar på spekulationer. Uppgörelser utan pålitliga vittnen bland annat. Att Doc Holidays Kate i verkligheten kallades ”Big nose Kate” lär vara en detalj man för betraktarens skull valt att inte visualisera.
För övrigt tror jag inte att bokläsarna är pretto, vilket ligger nära att tro. Jag tror bara att folk är förbannat gnälliga i dagens samhälle.
Intressant blogg hittills, får nog fortsätta läsa lite.
Kul att få höra lite fler exempel på hur böcker och filmer skiljer sig åt. Har inte läst någon av dessa böcker. Kul också att du gillade bloggen!