Tog denna bild på solnedgången när jag gick till jobbet på kvällen. Bilden nedan är soluppgången när jag kom hem från jobbet på morgonen.

Nu har jag bara en arbetsnatt kvar innnan min fyra veckors semester börjar. Har inte varit så lätt att knega på när andra varit lediga men när man jobbar natt på sommaren får man uppleva många ljusa härliga nätter och spektakulära soluppgångar. Den här bilden tog jag med min telefon Desire HD så tyvärr försvann mycket färger i motljuset men man kan ändå ana hur det såg ut när solen gick upp och skingrade nattens dimmor.

Vi visste inte exakt vart vi skulle stå och spana så vi stannade på en slumpvis utvald plats efter den aktuella vägen. Vi träffade strax en farbror som var ute i samma ärende och vi fick tips om en bättre plats en bit längre bort.

På det nya stället hade vi stått i nästan en timme och skulle just ge upp när en björn uppenbarade sig i skogsbrynet. Den sprang över en leråker och ut på det gröna gräset på ängen där den gick och betade en stund.

Den lade sig sedan som en stor hund och tycktes ha det riktigt mysigt i gräset.

När solen gick ner bakom bergen började det bli kallt och vår fyraåriga dotter Selma började bli trött så vi fick packa ihop och åka hem efter en stund. Det hade då hunnit samlas en hel del bilar på den lilla vägen. Ryktet sprider sig fort och ett 500 mm objektiv drar gärna till sig uppmärksamhet.

Visserligen har vi sett björnar fler gånger och på närmare håll men det är nåt särskilt med att se dem i vilt tillstånd i deras naturliga miljö så vi var väldigt glada och upprymda över upplevelsen på hemvägen.

Trana står på sin vakt ute på en liten ö i Ålsjön.

Det gäller att ha kameran beredd. Här höll jag på missa en brun kärrhök som svävade förbi utkikstornet. Tur att den hade ett gäng upphetsade och skränande tofsvipor efter sig.

När höken passerat kunde tofsvipan varva ner och fortsätta med sitt.

Färgen på benen avslöjade att detta var en rödbena.

Grågås.

Fågeln som sitter i säven är (hör och häpna) en sävsparv.

På vägen tillbaka gick vi genom tunneln under E4:an till Ålsjöängarna där det också finns ett fågeltorn.

Från fågeltornet vid Ålsjöängarna kunde vi bland annat se storspov men bilderna på den blev så urusla i det hårda eftermiddagsljuset att jag behåller dem för mig själv.

I skogsbrynet på vägen tillbaka till bilen var solljuset något mer förlåtande.

En liten energisk nötväcka kilar raskt upp och ner för stammen.

Det blev också en bild på en bofinkhona innan vi åkte hem igen. Nästan på dagen för ett år sedan var jag till Ålsjön och fågeltornet förra gången. Läs gärna bloggposten jag skrev om det.

I bland när fantasin och idéerna tryter kan man behöva leka lite. Jag brukar då ta fram vidvinkelobjektivet som ger roliga och en del spännande bilder, eller också sätter jag mig vid datorn och leker lite i photoshop. Det dessa metoder har gemensamt är att de förvränger verkligheten. Det kan kännas väldigt befriande att strunta i alla fotografiska regler för ett tag. I en bild som inte har den där åtråvärda knivskarpa skärpan och den perfekta vitbalansen kan man se andra saker på det lite mer konstnärliga planet som man kanske skulle ha missat annars.

Nu har jag i alla fall hittat en ny sådan leksak i form av en Android applikation som heter Vignette. Det är en kamera app för android som lägger till effekter och ramar till bilder man tar med mobiltelefonens kamera. Jag har bara testat demoversionen ännu, men den verkar innehålla allt som fullversionen har förutom att den tar bilder med 0,3 Mpix mot fullversionen som klarar telefonkamerans 8 Mpix. Men det duger ju gott för t.ex. en bloggpost som denna, för här handlar det ju inte om bildkvalité, åtminstone inte i någon ren teknisk mening. För fullversionen får man punga ut med 25 kr.

Jag måste redan nu avslöja att jag inte är bättre än någon annan i det här avseendet. Jag har själv haft slängar av denna typ av fotorelaterad inbillningssjuka och jag är ganska övertygad om vad det var som fick mig att insjukna. När jag skaffade mig en digital systemkamera var det ett stort steg från min lilla kompaktkamera som skötte allt utom själva komponeringen åt mig. Men jag hade ganska mycket nybörjartur i början och nästan som av en slump hade jag rätt inställningar i kameran. Jag fick tidigt några riktigt bra bilder trots att jag knappast visste något om kamerans inställningar. Dessa bilder höjde liksom ribban för mig hur en bra bild skulle se ut rent tekniskt.

Sedan kom bakslaget när jag hamnade i situationer i sämre ljus där det ställdes större krav på att kunna hantera den avancerade kameran. Jag var väldigt optimistisk med slutartider t.ex. Jag hade hört att många objektiv har sin ”sweetspot” kring bländare 8 vilket gjorde att jag ställde kameran på tidsautomatik (AV) och angav bländare 8 nästan oavsett ljusförhållanden. Jag fick naturligtvis en massa bilder med skakningsoskärpa vid dessa extremt långa slutartider och jag insåg att jag måste lära mig mer om fotografins grunder för att komma vidare.

Efter att jag läst mer i ämnet och praktiserat vad jag lärt mig förbättrades mina bilder avsevärt men nu hade jag också lärt in en ny (o)vana att detaljgranska bilderna mycket mer noggrant än tidigare. Jag kunde sitta med näsan 10 cm från datorskärmen när jag redigerade bilderna i Photoshop. En bilskärm är inte kostruerad för att betraktas från det korta avståndet.  Jag tittade sällan efter saker som vad bra med bilden, jag letade bara fel och det man letar efter det hittar man. Nu hade jag ju varit nogran och ställt in kameran efter konstens alla regler.  -Kunde det vara något fel på kameran eller objektivet?  Jag började som så många andra fotohypokondriker fotografera tegelväggar, linjaler och tidningssidor för att bevisa för mig själv att det var något fel på utrustningen.

Den enda behandlingen som fungerar när man har fått den här störningen är att sluta fotografera testbilder och gå ut i friska luften och fotografera riktiga motiv. När du sedan bildbehandlar bilderna ser du till att inte komma närmare skärmen än 60 cm. Efter ett tag kommer du inte längre att se pixlarna utan istället hela bilden. Är du kvinna är du med största sannolikhet immun mot denna otrevliga åkomma. Tror du mig inte kan du ju alltid googla på ”bakfokus” och sedan notera andelen män respektive kvinnor som har problem med detta.

Slutligen vill jag tipsa om Ken Rockwells artikel om objektivskärpa. Jag läser den varje gång jag börjar misstänka att nå´t inte står rätt till med min fotoutrustning.

Precis som rubriken antyder ska jag nu ge några små tips om fotografering på vintern.

• Håll batterierna varma. Genom att ta ur batteriet ur kameran när du inte använder den och förvara det i en ficka nära kroppen ser du till att få ut maximal prestanda ur det när du ska vara ute i kylan ett tag. Batterier tappar ju kapacitet i kyla. Visserligen återfår de det mesta av kapaciteten när man kommer in och de blir varma igen, men det är ju en klen tröst om man missat en massa fina vinterbilder. Ta gärna med reservbatterier om du har några.
• Undvik kondens. Kondens bildas när kameran utsätts för temperaturväxlingar, t.ex. när du tar in den kalla kameran in i värmen. Förvara gärna kameran i kameraväskan tills den har blivit rumsvarm. Vill du vara extra  försiktig kan du lägga kameran i en plastpåse suga ut luften och sedan knyta ihop påsen. På det viset bildas kondensen på plastpåsen i stället för på kamerahuset.
• Förhindra isbildning i sökaren. Genom att tänka på hur du andas kan du förhindra att is bildas på glaset i sökaren. Känn vindriktningen och andas ut i mungipan i vindens riktning. När det väl bildats is i sökaren är det svårt att få bort så länge du vistas ute i kylan.
• Få perfekt exponerade snöbilder. Kamerans ljusmätare är kalibrerad för 18% grått vilket innebär att den utgår ifrån att alla motiv reflekterar lika mycket ljus som den mellangrå färgen gör. Det är en ganska bra gissning för det mesta men när man fotograferar bilder med mycket snö blir den ofta lurad att underexponera bilderna. Detta leder till att snön ser grå och smutsig ut i stället för vit och fräsch. Botemedlet heter exponeringskompensation. Ett värde mellan +1 och +2 brukar vara lagom men det beror ju förstås också på vilken kamera man använder.
• Ut och fotografera! Var inte rädd att använda din kamera ute på vintern. En kamera av normal kvalitet tar inte skada av kyla och kondens. Jag har en Canon EOS 40D och den fungerar bättre ute i kyla än jag själv gör. Bli inte rädd om displayen börjar bete sig konstigt och ”lagga” när det är kallt, det är helt normalt för en display av LCD-typ. Jag gillar ljuset den här årstiden, solen stannar ju vid horisonten och går aldrig upp så högt på himlen. Visserligen är dagarna väldigt korta men ljuset är fotomässigt bra under dagens alla ljusa timmar. På sommaren är det främst morgon och kväll ljuset lämpar sig för fotografering, mitt på dagen är ljuset ofta hårt och tråkigt.

Jag passar också på att önska er alla en riktigt God Jul!

Don’t just take pictures, make pictures /Scott Bourne

Hur mycket pengar jag än skulle ha skulle jag aldrig köpa fotoutrustning som jag inte vet hur man använder. Det är absolut inget konstigt med att köpa utrustning för 35.000 kr. Bra fotoutrustning kostar så är det bara och prylarna han valde är en alldeles utsökt kombination. Men hur i all världen kan han veta att det är just den utrustningen som passar honom när han inte ens vet hur man använder den? Vet han vad fullformatssensor, bildstabilisering, maximal bländare och L-optik är? Det kanske dröjer 5 år eller längre innan han ens inser vilken potential det finns i grejorna han köpte. En av hans reflektioner när han nu packat upp sina nya leksaker var att det ljusstarka 400 mm objektivet kändes lite tungt och klumpigt för inomhusbruk…  Det är inte meningen att att snacka skit om honom det är bara ett exempel på hur olika vi är som människor. Han verkar ju precis som jag vara en prylgalning men ändå är vi samtidigt så olika.

• Svarthakedopping
• Häger
• Kanadagås
• Grågås
• Sångsvan
• Vigg
• Knipa
• Brun kärrhök
• Trana
• Sothöna
• Tofsvipa
• Rödbena
• Grönbena
• Fisktärna
• Större hackspett
• Ladusvala
• Sädesärla
• Gulärla
• Svartvit flugsnappare
• Rödhake
• Blåmes
• Gulsparv
• Bofink

Eftersom Selma inte var på sitt bästa humör och vi var tvungen att bära henne långa sträckor blev det inte så mycket fotograferat, men här är tre bilder som blev skapliga i alla fall.