Niklas blogg

Innan transferbussen till Dalamns flygplats hämtar upp oss. Passar på att ta en kort promenad runt hotellkvarteret för att få en sista glimt av Icmeler. Tog denna bild på en vespa i motljus, därav bristen på kontrast. Annars tycker jag den symbolicerar byn ganska bra.

Veckan har gått otroligt fort men det är väl för att vi haft så kul. Men jag ser faktiskt ändå fram till att komma hem till svalare klimat nu, man blir ju så orkeslös i den här värmen. Har ju ca 250 bilder på minneskorten som väntar på publicering på hemsidan också.

Jag och Selma tog en mysig kvällstur på cykel igår kväll. När vi passerade Scandic såg vi att ångbåten Warpen var på väg in så vi stannade där en stund för att se när den lade till. För en gångs skull var systemkameran hemma men mobiltelefonen var med. Talesättet ”den bästa kameran är den man har med” stämmer ju så bra.

Nu har jag bara en arbetsnatt kvar innnan min fyra veckors semester börjar. Har inte varit så lätt att knega på när andra varit lediga men när man jobbar natt på sommaren får man uppleva många ljusa härliga nätter och spektakulära soluppgångar. Den här bilden tog jag med min telefon Desire HD så tyvärr försvann mycket färger i motljuset men man kan ändå ana hur det såg ut när solen gick upp och skingrade nattens dimmor.

Fotoalbumet på min hemsida har blivit dåligt uppdaterat på sistone och anledningen till det är att jag varit fullt upptagen med en flytt som har tagit all min tid och energi. Men det ska bli bättring på den fronten så fort jag fått ordning på den nya lägenheten. Eftersom jag samtidigt separerat har det varit mycket extrajobb med att skaffa nya saker jag behöver, som soffa, bokhylla och köksredskap mm. I vardagsrummet står fortfarande 7 ouppackade flyttlådor och väntar. Eftersom jag ska få nya tapeter väntar jag med att fylla upp bokhyllorna. Jag måste ju ändå dra ut alla möbler i från väggarna när hantverkarna kommer i slutet av månaden. Här är lite bilder på

lägenheten som jag tog innan vi började bära in grejer. Jag hade barnen här i helgen och de verkade trivas väldigt bra i alla fall vilket känns lovande. 

Äger du en sån här filtertratt? Håll hårt i den i så fall. Har varit på jakt efter en sådan en längre tid. Har letat på Ica Maxi, Ica Kvantum, Coop Konsum, Coop Extra, Coop Forum, Ö&B, Dollar Store samt ett antal bensinstationer utan att hitta en. Tycker de är så praktiska att ha när man är ute och reser. De tar nästan ingen plats, väger fjäderlätt och riskerar inte att gå sönder under transport. Dessutom blir kaffet nästan lika gott som med en vanlig kaffebryggare. Det enda man sedan behöver för en god kopp kaffe är filter, bryggmalet kaffe och kokhett vatten. Hur som helst löste det sig till slut med tratten. Jag fick tag i en begagnad i bra skick på Erikshjälpen för tio kronor. Men priserna lär nog stiga framöver när folk inser hur sällsynta de blivit i butikerna.

Känner mig bedrövad efter att ha tagit farväl av en kär vän. Jag hämtade Dingo i norska Skien 1999 när han var åtta veckor gammal. Jag var intresserad av en valp från den aktuella kullen efter att ha hört goda vitsord om uppfödaren Zagal och träffat en mycket trevlig individ därifrån, en hane som hette Ymer som var bror till tiken. Det fanns två valpar kvar som ej var tingade i en kull på åtta när jag kom dit. Efter att ha gått en sväng med dem båda valde jag ut Dingo eftersom jag fick bäst kontakt med honom. När jag lyfte upp honom fann han sig snabbt tillrätta och försökte inte sprattla sig ur min famn.

Jag tog tog ut mina fem veckor semester trots att det bara var maj för att kunna ägna mig åt honom på heltid den första viktiga tiden. Jag  jobbade på Försvarets Hundtjänstcentrum i Tullinge på den tiden så jag hade några av Sveriges bästa dressörer till min hjälp att forma och träna den lilla malinois valpen. Dingo fick vara med vid rastning och i bland dressyr av de andra hundarna vilket säkert bidragit till att han aldrig utvecklat någon aggressivitet mot andra hundar oavsett kön eller ras. Jag har oftast låtit Dingo själv reda ut kniviga situationer och inte kommit springande och lyft upp honom i famnen så fort det hettat till som många gör. Han har alltså fått lösa dessa situationer själv med social kompetens och ett väl utvecklat kroppsspråk.

Jag har tyvärr aldrig varit någon tävlingsmänniska så Dingo har bara fått tävla en gång där han tog en hedrande andraplats i appell klass spår. Det roliga har i stället varit att träna tillsammans både hemma i vardagen och ute i skogen. Dingos favoritgren har alltid varit skyddet och där har vi fått massor av beröm från både framgångsrika tävlingsmänniskor och polis. När försvaret skulle börja dressera vapensökshundar med förarskydd var det Dingo som fick förevisa detta moment för besökande officerare. När en vän höll en hundutbildning för internerna på gävleanstalten fick vi komma dit och förevisa skyddet. Så Dingo kan faktiskt skryta med att ha fångat riktiga busar också, i och för sig innanför staketet men ändå ;o) Trots att han godkänts i polisens L-test för polis och väktarhundar har jag inte fått möjlighet att använda honom i mitt nuvarande jobb som väktare eftersom behovet ej funnits på orten. Andra saker vi ofta tränade var spår, sök och lydnad.

Efter att min son utvecklat pälsdjursallergi blev jag tvungen att omplacera min trogna vän. Han fick dock ett nytt jättebra hem hos min syster. Till min tröst fann han sig snabbt tillrätta i den lilla flocken med två andra hundar. Där fick han alltså tillbringa de sista åren på ålderns höst. Hans spralliga och valpiga sinneslag kanske påskyndade förslitningen av leder men han har levt livet fullt ut och haft skoj under sina tolv år på jorden innan han nu slutligen fick somna in och lämna sin slitna kropp. Han kommer alltid att ha en särskild plats i mitt hjärta.

Kan inte tänka mig att någon någonsin varit mer skoltrött än vad jag var i gymnasiet. Skola och utbildning var bland det värsta jag visste på den tiden. Jag längtade efter att börja jobba och göra något riktigt, något viktigt och förstås att tjäna pengar. Nu har jag förvärvsarbetat i 15 och nu är det i stället utbildningsveckorna som är guldkornen i tillvaron. Man får då ofta resa bort ett tag och bo på hotell. Och vad är det som är så bra med det då? Svaret kan sammanfattas i framför allt ett ord, hotellfrukost! Men man mår även bra av att byta miljö för ett tag, komma ifrån den monotona vardagen och träffa nya vänner. Man får plugga hårt en kort period och sedan förhoppningsvis få ett bra resultat på ett slutprov. På tåget hem fantiserar man om hur det skulle vara att sätta sig i skolbänken igen.

2010 har varit ett väldigt bra börsår men jag tror det finns förutsättningar för att börsen ska kunna gå upp ytterligare under 2011. Därför har jag fortfarande pengar investerade i aktier. Dessa är de jag hoppas på under 2011 och framåt:

Elektrolux som jag anser har gått oförtjänt dåligt under 2010. Analytikernas farhågor om dyra inköpspriser på bla plast borde rimligen drabba även konkurrenterna så jag ser inte detta som ett hot mot konkurrenskraften.

Ericssons aktiekurs har drabbats hårt av den växande konkurrensen av de allt större kinesiska telekom bolagen med Huawei i spetsen. Men det intressanta här är omvärldens växande misstänksamhet mot dessa eftersom det ryktas om att de kan bygga in ”bakdörrar” i systemen för att kunna spionera. Hur mycket sanning det finns bakom detta har jag ingen aning om och det har heller inte så stor betydelse, det intressanta är att ryktet existerar.

PA Resources där har jag bara en liten chanspost för jag vet att företaget har och har haft ganska stora problem. De har backat drygt 36% i år men sedan jag köpte på 3,55 har kursen ökat 15,3 % att Goldman Sachs köprekat aktien har förstås hjälpt till. Oljan lär inte bli billigare framöver.

KappAhl som jag ägt tidigare och gjort stor vinst på var jag tvungen att köpa när den blev så billig men tydligen kunde den gå ner ytterligare, så där ligger jag minus nu. Tänk om jag vetat när jag köpte KappAhl att HM skulle backa så mycket som de gjort, då hade jag nog satsat där i stället. Men jag tror på bägge dessa företag på lång sikt.

De som känner mig väl vet nog att jag är något av en prylgalning. Jag är egentligen ganska oteknisk av mig men det hindrar mig inte från att fascineras av ny teknik. Men innan jag skaffar något nytt finns det alltid ett behov i grunden. Jag måste alltid för mig själv kunna motivera varför jag behöver just den nya prylen. Men vi är ju alla olika. Jag läste just på ett internetforum om en man som just köpt en Canon EOS 5D mk II dvs en kamera i 20.000 kronors klassen samt ett Canon EF 100-400/4.5-5.6L IS USM dvs ett objektiv i 15.000 kronors klassen. Ett ”nätt litet” fotopaket värt ca 35.000 kronor. Hans fråga var ungefär ”hur ska jag använda dessa prylar tillsammans för att få bra bilder?”

Hur mycket pengar jag än skulle ha skulle jag aldrig köpa fotoutrustning som jag inte vet hur man använder. Det är absolut inget konstigt med att köpa utrustning för 35.000 kr. Bra fotoutrustning kostar så är det bara och prylarna han valde är en alldeles utsökt kombination. Men hur i all världen kan han veta att det är just den utrustningen som passar honom när han inte ens vet hur man använder den? Vet han vad fullformatssensor, bildstabilisering, maximal bländare och L-optik är? Det kanske dröjer 5 år eller längre innan han ens inser vilken potential det finns i grejorna han köpte. En av hans reflektioner när han nu packat upp sina nya leksaker var att det ljusstarka 400 mm objektivet kändes lite tungt och klumpigt för inomhusbruk…  Det är inte meningen att att snacka skit om honom det är bara ett exempel på hur olika vi är som människor. Han verkar ju precis som jag vara en prylgalning men ändå är vi samtidigt så olika.

Jag blir inte klok på hur den finansiella marknaden fungerar. Företagen gör miljardvinster men börsen störtdyker ändå på grund av att husförsäljningen sjunker på andra sidan dammen, vilket i sig borde vara ett sunt tecken. Hela krisen beror ju på att de amerikanska hushållen är överbelånade men marknaden reagerar negativt för att amerikanerna gör det enda rätta och försöker minimera sina skulder. För att motverka denna sunda reaktion har man sänkt räntan och infört en skattekredit för köp av bostad. Den krediten upphörde för övrigt i april så det är ganska underligt att insatta analytiker inte kunde förutsäga detta försäljningsras. Jag borde väl inte klaga på att det uppstått ett bra köptillfälle av svenska aktier men jag blir samtidigt lite osäker när jag inte förstår marknaden irrationella reaktioner.