Niklas blogg

Moderata ungdomsförbundets ordförande Niklas Wykman skriver på debattsidan Newsmill att vänsterpartiet kan jämföras med Sverigedemokraterna. I hans ögon är dessa båda partier lika illa för Sverige. Själv anser jag att det är att bagatellisera främlingsfientlighet och rasism när man gör sådana uttalanden. När man lyssnar på Wykmans argument verkar det nästan som han på fullaste allvar tror att vänsterpartiets mål är att förvandla Sverige till ett Nordkorea eller Sovjet. Visst tar han några poäng när han plockar fram pinsamma händelser i vänsterpartiets historia men jag tycker man ska komma ihåg att det kommer från en person vars parti röstat nej till allmän rösträtt, senare nej till kvinnlig rösträtt, nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige. Däremot var man för apartheid i Sydafrika och mot sanktioner mot apartheidregimen. Andra saker man varit för är sänkt a-kassa, sänkt sjukersättning, FRA-lagen och IPRED-lagen.

Är det inte trist att socialminister och kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund har börjat använda samma retorik som främlingsfientliga partier? Varför är det bara partier som ligger under fyraprocentspärren eller är på väg dit som vet vad vanligt folk tycker? Vad är det som gör att just Göran vet vad vanligt folk pratar om hemma vid köksbordet? Kommer informationen från en högre makt eller är det FRA-lagen som börjar ge utdelning? Är det inte högern som brukar kritisera vänstern för att lägga sig i människors privatliv?

Nu faller världens största banker och låneinstitut som dominobrickor. De två jättarna i sammanhanget Fannie Mae och Freddie Mac var för stora för att gå i konkurs med sina 31 000 000 000 000 kronor i villalån som de sitter på, så de ska räddas med ett krispaket. Men krisens senaste offer Lehman Brothers verkar inte få samma möjlighet. Kanske är det nödvändigt att låta dem gå under för att kunna fortsätta hävda att den ohämmade kapitalismen är det bästa verktyget för en bättre och rikare värld. Det skulle kanske inte vara trovärdigt i längden att rika aktieägare plockade ut vinsterna medan fattiga skattebetalare stod för säkerheten. Dessutom vore det väl nästan pinsamt för USA, kapitalismens högborg att behöva ta till dessa socialistiska krispaket så fort kapitalismen visar sina brister.

Jag är inte i mot all kapitalism och jag äger gärna aktier och fonder men jag tycker att det ska finnas en balans. Marknaden ska inte få härja fritt. Det måste finnas kontroller, lagar och regler som även storfinansen måste hålla sig till.

Sverige verkar klara sig ganska bra än så länge men det är alltid svårt att veta hur det egentligen förhåller sig eftersom krisbanker i det längsta försöker dölja förluster i bokföringen. De flesta banker verkar ju vara ordentligt insyltade i varandra nu för tiden.

Andra bloggar om: ekonomi, kris, kapitalism, socialism, bankkris, låneinstitut

Gårdagens program i P1 om den allvarliga krisen i den svenska skolan var faktiskt riktigt underhållande. Utbildningsminister Jan Björklund som byggt hela sin politiska karriär på att den svenska skolan är i kris och fällt uttalanden som ”världens största ordningsproblem” ”Sverige ligger långt ner i tabellerna” och ”svenska elever ägnar mindre tid åt skolarbete än eleverna i något annat industriland” kunde inte komma med någon statistik som stödjer hans tvärsäkra påståenden.

Han lovade att ta fram statistiken han stödde sig på och efter fem dagar kom han tillbaka men ingen stans gick att utläsa att Sverige var sämst och Finland bäst som han ofta påstår. Inte ens OECD och PISA som gjort undersökningarna tolkar dem som skolminister Björklund gjort, snarare tvärt om.

Det är inget fel med att vilja förbättra den svenska skolan. Men att ta till missvisande och ren felaktig statistik visar på riktigt låg etik. Skolministern måste ha ansett att målen helgar medlen eller så är det så att läsförståelse inte var Jans starkaste ämne i (den fungerande?) skolan på 70 -talet.

Ännu en gång har det visat sig att ett påstående inte blir sant bara för att man upprepar det tillräckligt många gånger.

Andra bloggar om: skolan, kris, jan björklund, folkpartiet, statistik, p1, politik, skolpolitik

Lagom till den fredspris belönade Nelson Mandelas 90 års dag planerar USA att avföra honom från sin terrorist lista. Just synen på vem som är terrorist och inte har väl varit en av de största hindren för USA och Europa att samarbeta i det pågående kriget mot terrorismen och Europa har setts som svikare i många fall. Men kanske får vi européer en liten upprättelse nu när USA lägger om kurs och inte längre ser den grånade äldre frihetskämpen som ett hot mot världsfreden.

Det är också intressant att fundera över detta i ljuset av den pågående svenska FRA-debatten. Inga oskyldiga medborgare kommer att avlyssnas. ”Är man inte terrorist har man inget att frukta” heter det. Men det intressanta är vem som avgör om en person är frihetkämpe, terrorist eller något annat. Hur kan vi vara säkra på att just de personerna gör rätt bedömning? Det skrämmande är att Sverige tidigare vid flera tillfällen med hull och hår har svalt USA´s definition på vem som är terrorist. Deras bedömning varierar dessutom kraftigt över tiden. Ett exempel är Mujahideen gerillan som sågs som frihetskämpar när de stred mot Sovjetockupationen, tränade och utrustade av USA. Men när de nu strider mot en ny ockupationsmakt är de terrorister. Även i Irak finns flera exempel på milisgrupper som USA ömsom beväpnat ömsom bekämpat.

Nu börjar det även komma ut uppgifter om läckor från den myndighet som ska ha det viktiga uppdraget att avlyssna oss svenskar. Så länge uppgifter går till granskande medier är det kanske inte så stor katastrof skedd men vad är det som säger att inte de halvpolisiära styrkor som jagar fildelare får del av informationen?

Det är dags att sansa oss och inte överdriva riskerna för terror-attacker. Betydligt fler människor dör av jordnötter varje år.

Andra bloggar om: nelson mandela, födelsedag, usa, terrorism, kriget mot terrorismen, fra, fildelning

John Perkins kontroversiella bok Confessions of an Economic Hit Man är en intressant skilding om vilka metoder USA använder för att kontrollera länder i tredje världen. Verktygen är stora lån från b. l. a. världsbanken. John själv var en så kallad economic hit man värvad av spionorganisationen NSA. Hans uppgift var att som ekonomisk konsult presentera överdrivna ekonomiska prognoser för ett land. På det viset skulle landet i fråga lockas ta enorma lån som sedan inte skulle kunna betalas av och på det viset hamna i beroendeställning till USA. Syftet är ofta att ta kontrollen över landets naturtillgångar. Inte så sällan är det olja det är frågan om. Efter att ha läst boken ser man globaliseringen och många av de stora händelserna i världen efter 1970 i ett nytt ljus. Jag tror inte man behöver vara överdrivet intresserad av politik och ekonomi för att tycka att boken är intressant. Det kan räcka att konspirationsteorier kittlar en nerv.

Andra bloggar om: boktips, john perkins, konspiration, usa, nsa, världsbanken, ekonomi, globaliseringen

I dag på den så kallade super tuesday går 24 amerikanska delstater till val. Det ska bli intressant att se om Obamas medvind håller i sig. Jag följer nämligen det amerikanska presidentvalet med stor fascination. Det som händer där på andra sidan Atlanten kommer ju att påverka hela resten av världen. Jag hoppas och tror att en demokrat står som segrare den 4:e november. Det verkar många svenska medier också tro för det är främst demokraternas representanter som bevakas. Men visst är det lite märkligt att amerikanerna som ivrigt hjälper andra länder att bli demokratiska, själva bara har ett parti mer att välja på än medborgarna i Kina, Nordkorea och på Kuba? Visserligen har de en annan typ av personval USA än vi har här, men ändå. Tänk er om vi bara hade folkpartiet och moderaterna att välja på här i Sverige. Då hade jag nog hellre emigrerat till Kuba och rullat cigarrer. Men inte förrän fettisdagen är över, för på Kuba finns nog inga semlor och en sådan tänker jag njuta av idag. Kastar man om bokstäverna M och L i semla kan man få fram ett namn på nå´t annat sött som jag också tycker om.

Andra bloggar om: val, presidentval, usa, demokrati, politik, tisdag, fettisdag, semlor

Det kommer dagligen nya dystra siffror om världsekonomin och den amerikanska ekonomin i synnerhet. Fondlistorna i dagstidningen är ingen rolig läsning numer. Jag är i valet och kvalet om, och i så fall hur jag ska agera. Allt mitt sparande är på lång sikt så det lutar åt att jag sitter still i båten. På lång sikt tror jag nämligen ändå att fonderna slår bankräntan.

Bush stimulanspaket hjälper bara om de kommer låginkomsttagarna till del. Då kommer de att användas till konsumtion inom landet som det är tänkt. Jag tror inte höginkomsttagarna ökar sin konsumtion nämnvärt om de får ännu mer pengar över, de kommer i stället att lägga dessa på hög, vilket inte hjälper till att dra upp USA ur krisen. Risken är stor att pengarna de stora företagen tjänar på skattelättnader kommer att investeras i industrier utomlands, vilket inte heller gynnar USA.

Att satsa på låg och medelinkomsttagare skulle även vara effektivt för att hålla igång den svenska ekonomin. Betydligt mer effektivt än högerregeringens satsning på skattelättnader för rika och överklassnära tjänster. Även om högern av ideologiska skäl inte tror på solidaritet och rättvisa borde de se att hela ekonomin skulle må bra av att gynna dessa grupper. Arbetslösa och långtidssjukskrivna kommer knappt att kunna konsumera alls som det ser ut för framtiden och detta skulle vara katastrofalt i en kommande lågkonjunktur. Hellre skyddsnät än fallskärmar.

Andra bloggar om: samhällsekonomi, ekonomi, fonder, finans, skatter, fördelningspolitik, rättvisa, politik, usa, regeringen

Det är svårt att vara moralens vakthund om kojan är ett svartbygge

/Margit Silberstein GMV i P1

Jag vet inte vad som är värst, att statsminister Reinfeldt är omgärdad av så mycket inkompetenta människor eller att han ständigt är den som sist får information om saker som händer i landet han förväntas styra.

Tänk er en Tsunamikatastrof med den borgerliga regeringen, när personen som har jour för krishanteringen har druckit alkohol för över 900 spänn och statsministern behöver minst en vecka för att fatta vad som hänt. Jag tror förre statssekreteraren Lars Danielsson skulle framstå som en mink i den jämförelsen.

Andra bloggar om: reinfeldt, regeringen, schenström, krishantering