Niklas blogg

Det var egentligen inte meningen att det skulle bli en utlandsresa i år men rätt som det var nästan som en impulshandling hade jag bokat en resa för mig och min son Oskar till Turkiet och İçmeler i sommar. Min sambo Kicki ville inte följa med så hon och vår dotter Selma blir hemma den här gången. Även om själva bokningen var en impulshandling så var valet av resmål avgjort sedan länge. Jag älskar visserligen Grekland med dess människor, natur, mat och kultur men jag känner att det är dags att prova något annat efter att ha avverkat Rhodos, Kreta, Skiathos, Skopelos, Alonissos, Kefalonia och Parga.

Jag är nyfiken på den turkiska maten som ibland påminner om den grekiska men har influenser från mellanöstern. Även om det som överallt annars har blivit dyrare i Turkiet på senare år går det fortfarande att fynda, speciellt om man vill och kan konsten att pruta. Priset på det mesta är förhandlingsbart och konkurrensen verkar vara hård på de flesta områden. Vi kommer packa väldigt lätt för att sedan köpa mycket av det vi behöver där nere så som t-shirts, shorts, skjortor och badhanddukar mm. Den omtalade marknaden i İçmeler på onsdagar är tydligen väl värt ett besök.

Som vanligt blev det ett lägenhetshotell för att vi ska kunna sköta en del måltider själva, framförallt frukost och kanske göra strandmackor ibland. Jag gillar att utforska hyllorna i de små ”supermarkets” som brukar finnas utslängda i vart och vartannat gathörn med alla möjliga (och omöjliga) varor i en salig blandning. Från İçmeler kan vi snabbt och billigt (ca 10 kr) ta oss med en dolmuş till den betydligt större staden Marmaris, det finns en strandpromenad att vandra på men man får väl se vilken temperatur det blir där i slutet på juli och början på augusti när vi ska dit. Ett annat och kanske trevligare alternativ är att ta en taxibåt som går i skytteltrafik mellan dessa orter, då kan det nog bli några fina tillfällen att fotografera också.

Det bästa erbjudandet fick jag med Fritidsresor om jag använde ICA-kort rabatten. När vi lagt på de tillval vi var intresserade av, parkering på Arlanda, fönsterplats, måltider och transfer hamnade vi ändå på måttliga 9500;- för två personer vilket jag anser vara acceptabelt med tanke på att det inte är en sista-minuten resa. En liten bonus är att vi får flyga med ett Boeing 757-200 vilket jag inte flugit med tidigare, men jag har fotograferat det. Lite jobbigt att det är så långt kvar (drygt 70 dagar) men om man ser det från den positiva sidan har vi gott om tid att läsa på om resmålet.

Min sambo Kicki hade snappat upp ett rykte om att en par björnar ofta visade sig på ett ställe i Kilafors trakten. I går kväll åkte vi ut på vinst och förlust för att spana och kanske få se en glimt av en livs levande vild björn.

Vi visste inte exakt vart vi skulle stå och spana så vi stannade på en slumpvis utvald plats efter den aktuella vägen. Vi träffade strax en farbror som var ute i samma ärende och vi fick tips om en bättre plats en bit längre bort.

På det nya stället hade vi stått i nästan en timme och skulle just ge upp när en björn uppenbarade sig i skogsbrynet. Den sprang över en leråker och ut på det gröna gräset på ängen där den gick och betade en stund.

Den lade sig sedan som en stor hund och tycktes ha det riktigt mysigt i gräset.

När solen gick ner bakom bergen började det bli kallt och vår fyraåriga dotter Selma började bli trött så vi fick packa ihop och åka hem efter en stund. Det hade då hunnit samlas en hel del bilar på den lilla vägen. Ryktet sprider sig fort och ett 500 mm objektiv drar gärna till sig uppmärksamhet.

Visserligen har vi sett björnar fler gånger och på närmare håll men det är nåt särskilt med att se dem i vilt tillstånd i deras naturliga miljö så vi var väldigt glada och upprymda över upplevelsen på hemvägen.

Igår tog jag och min vän Johan en utflykt till fågelsjön Ålsjön. Vi kom på idén efter lunch så tidpunkten var inte optimal varken med tanke på fotoljus eller fågelliv, men vi hade inget annat för oss så vi tänkte att vi lika gärna kunde dricka eftermiddagskaffet där som hemma. Naturligtvis tog jag med fotoväskan trots det hårda dagsljuset, så några bilder blev det i alla fall även om jag inte räknar med att vinna några utmärkelser för dem.

Trana står på sin vakt ute på en liten ö i Ålsjön.

Det gäller att ha kameran beredd. Här höll jag på missa en brun kärrhök som svävade förbi utkikstornet. Tur att den hade ett gäng upphetsade och skränande tofsvipor efter sig.

När höken passerat kunde tofsvipan varva ner och fortsätta med sitt.

Färgen på benen avslöjade att detta var en rödbena.

Grågås.

Fågeln som sitter i säven är (hör och häpna) en sävsparv.

På vägen tillbaka gick vi genom tunneln under E4:an till Ålsjöängarna där det också finns ett fågeltorn.

Från fågeltornet vid Ålsjöängarna kunde vi bland annat se storspov men bilderna på den blev så urusla i det hårda eftermiddagsljuset att jag behåller dem för mig själv.

I skogsbrynet på vägen tillbaka till bilen var solljuset något mer förlåtande.

En liten energisk nötväcka kilar raskt upp och ner för stammen.

Det blev också en bild på en bofinkhona innan vi åkte hem igen. Nästan på dagen för ett år sedan var jag till Ålsjön och fågeltornet förra gången. Läs gärna bloggposten jag skrev om det.

I bland när fantasin och idéerna tryter kan man behöva leka lite. Jag brukar då ta fram vidvinkelobjektivet som ger roliga och en del spännande bilder, eller också sätter jag mig vid datorn och leker lite i photoshop. Det dessa metoder har gemensamt är att de förvränger verkligheten. Det kan kännas väldigt befriande att strunta i alla fotografiska regler för ett tag. I en bild som inte har den där åtråvärda knivskarpa skärpan och den perfekta vitbalansen kan man se andra saker på det lite mer konstnärliga planet som man kanske skulle ha missat annars.

Nu har jag i alla fall hittat en ny sådan leksak i form av en Android applikation som heter Vignette. Det är en kamera app för android som lägger till effekter och ramar till bilder man tar med mobiltelefonens kamera. Jag har bara testat demoversionen ännu, men den verkar innehålla allt som fullversionen har förutom att den tar bilder med 0,3 Mpix mot fullversionen som klarar telefonkamerans 8 Mpix. Men det duger ju gott för t.ex. en bloggpost som denna, för här handlar det ju inte om bildkvalité, åtminstone inte i någon ren teknisk mening. För fullversionen får man punga ut med 25 kr.

I direkt jämförelse med sina konkurrenter kan Android betraktas som ett öppet operativsystem. Man kan göra nästan vad man vill med det. De få begränsningar som finns beror ofta på att man skyddat telefonen från att bli utsatt för illasinnade hacker attacker. Sedan finns ju operatörslåsningen som som ska tvinga oss att använda telefonen på just operatörernas eget nät. Telefontillverkarna använder det öppna operativsystemet Android i botten men lägger sedan på sitt eget gränssnittslager på telefonerna. HTC t.ex. lägger på sitt Sense som i mitt tycke är det mest grafiskt tilltalande gränssnitten på marknaden just nu. Men det jag stör mig på är att man inte kan ta bort de förinstallerade programmen. Visserligen har min Desire HD väl tilltaget minne men jag tycker ändå det är onödigt att behöva ha dessa skräpprogram på telefonen.

Hur som helst beslutade jag mig för att göra min telefon helt upplåst och öppen. För att kunna genomföra detta fick jag läsa in mig på detta på olika forum som swedroid.se och xda-developers.com mm. Youtube var också en tillgång med sina instruktionsfilmer i ämnet. Allt måste göras noggrant och i rätt ordningsföljd för gör man fel i ett kritiskt läge kan den dyra smartphonen snabbt förvandlas till en väldigt dyr barnleksak. På köpet fick lära mig en massa nya facktermer.

Detta är ingen komplett insruktion för upplåsning av telefoner, det finns reda massor av sådana på nätet. Jag tänkte i stället snabbt gå igenom stegen jag utförde för att nå mitt mål.

1. Root. Att ”roota” telefonen innebär att du ger dig själv tillgång till hela systemet i telefonen. Uttrycket kommer ursprungligen från linuxvärlden. Den processen skötte jag med programmet VISIONary som jag installerade på telefonen. man börjar med att roota temporärt för att se att allt går bra (telefonen återställer sig till normalläge igen om den startas om). Ser allt ok ut rootar man den sedan permanent.
2. S-OFF. För att kunna ladda in egen mjukvara i telefonen måste man ta bort en säkerhetsspärr i telefonen som försöker förhindra detta. Man sätter alltså säkerhetsflaggen till off. Detta görs genom att man laddar ner ett litet program på datorn, ansluter telefonen och sedan trycker på en knapp i programmet.
3. Radio S-OFF. För att kunna uppdatera mjukvaran i radiodelen av telefonen krävs även att denna flagg sätts till off. Man laddar alltså ner ytterligare ett program och utför samma procedur som ovan.
4. ClockWorkMod Recovery. När jag ändå är i farten tänkte jag passa på att uppdatera hela operativsystemet från 2.2 till 2.3. Denna uppdatering har inte släppts till de flesta telefoner ännu. Det är endast Googles nya Nexus S (byggd av Samsung) som fått den vad jag vet. För att våga lägga in en ny ROM gör jag nu en sk. nandroid-backup av hela telefonen till en enda fil, detta görs alltså med ClockWorkMod Recovery som installeras på telefonen.
5. Flasha en ROM. CyanogenMod 7 är en populär ROM som bygger på Androids senaste uppdatering 2.3 eller Gingerbread som den också kallas. Det finns massor av custom roms att välja mellan alla har sina fördelar och nackdelar. Jag valde CM7 dels för att den kör 2.3 men också för att den har en stor comunity runt sig som hjälper till att rapportera eventuella buggar så att de snart kan åtgärdas. Jag lägger den komprimerade zip-filen på minneskortet och kör den med ClockWorkMod som jag installerade tidigare.
6. Flasha Radio. Jag vill även ha den senaste versionen av radiomjukvaran som matchar CyanogenMod 7. Radion i telefonen är helt enkelt den del som sköter mottagning av signaler, mobila nätet och Wi-Fi osv. Att ha en radio som matchar din ROM är i många fall viktigt, då en icke-matchande radio resulterar i sämre batteritid och mottagning. Jag fick googla en del innan jag hittade den rätta. Jag tankade även ner ett litet program på datorn som ska sköta själva flashningen. Radiofilen la jag i samma mapp som detta program. När jag startade programmet fick jag upp en kommandoprompt där jag fick skriva några kommandon för att filerna skulle flashas över.

Sådärja då var allt klart. Nu kan jag göra precis vad jag vill med min telefon, den har blivit som en dator där jag kan installera vad jag vill. Nästa gång jag vill byta ROM behöver jag bara upprepa de två sista stegen i denna lista så de som låst upp sina telefoner brukar byta ROM ofta. Det är inte särskilt svårt men det tar lite tid. Man måste vara lite påläst för att allt ska flyta på och jag kan säga på en gång att det inte är värt besväret om man inte är intresserad av den här typen av hackande, men för mig var det en väldigt intressant och lärorik upplevelse.

Kan inte tänka mig att någon någonsin varit mer skoltrött än vad jag var i gymnasiet. Skola och utbildning var bland det värsta jag visste på den tiden. Jag längtade efter att börja jobba och göra något riktigt, något viktigt och förstås att tjäna pengar. Nu har jag förvärvsarbetat i 15 och nu är det i stället utbildningsveckorna som är guldkornen i tillvaron. Man får då ofta resa bort ett tag och bo på hotell. Och vad är det som är så bra med det då? Svaret kan sammanfattas i framför allt ett ord, hotellfrukost! Men man mår även bra av att byta miljö för ett tag, komma ifrån den monotona vardagen och träffa nya vänner. Man får plugga hårt en kort period och sedan förhoppningsvis få ett bra resultat på ett slutprov. På tåget hem fantiserar man om hur det skulle vara att sätta sig i skolbänken igen.

Här kommer en liten guide till dig som inte bara vill använda dig av androidtelefonens förvalda ljudklipp för ringsignal, sms notifiering och/eller alarmsignal. Sannolikheten för att du vill bestämma dessa signaler helt själv är ganska stor eftersom du valt den öppna androidplatformen framför det stängda  iOS (iPhone). Gör så här:

1. Anslut telefonen till datorn. När dialogrutan som frågar om anslutningstyp kommer upp på telefondisplayen ska du välja ”motera som diskenhet”.
2. I roten på minneskortet ska det finnas en mapp som heter media och i den ska det i sin tur finnas en mapp som heter audio. När du öppnar audiomappen ska där finnas ytterligare tre mappar, notifications som inehåller ljuden för sms signalerna, alarm som innehåller alarmsignalerna och ringtones där ljuden för ringsignaler ska sparas. Finns inte dessa mappar redan kan du själv skapa dem genom att högerklicka där de ska ligga och klicka ”Nytt > Mapp” för att sedan döpa dem till rätt namn.
3. Kopiera in dina egna signaler i respektive mapp.
4. Starta om telefonen för att dina nya signaler ska bli synliga och valbara i menyerna. Nu är det bara att gå in på in på meny > inställningar > ljud och ange de nya signalerna.

Sökvägen till t.ex. mappen för sms-signaler borde se ut som nedan. Enhetsbokstaven kan förstås variera beroende på vad du har för diskar i sedan tidigare.

F:/media/audio/notifications/

Jag har varit ganska försiktig med att installera nya applikationer i min nya mobil. Dels tyckte jag det känns lättare att lära mig den om den inte är överfylld med program, dels kan det ju redan finnas förinstallerade appar där som jag inte upptäckt ännu och som kan användas för just det som jag är ute efter. Här är i alla fall några av mina favoriter.

• 3G Watchdog –  Håller koll på mobila internet förbrukningen. Där kan jag se hur mycket jag har kvar på min 1 GB kvot innan telia stryper hastigheten till 120 kbit/s.
• Google Sky Map  -  En stjärnkarta i mobilen som tar hjälp av den inbyggda gpsen och gyrot i telefonen. Man håller bara telefonen upp mot skyn och ser stjärnorna och planeterna och deras namn i displayen.
• WordPress  -  Perfekt för att kunna uppdatera och underhålla bloggen när man är ute i terrängen.
• tv.nu  -  Ställ in vilka kanaler du har på tvn så får du upp en lista på vad som visas just nu. Du kan även avgränsa sökningen till filmer eller sport. Innan du hinner säga tv-bilaga har du fått reda på om det är något sevärt på tv ikväll.
• Facebook for Android  -  Sparar både tid och kb att inte behöva surfa in på den ordinarie facebook sidan.
• Tapatalk  -  Är hittills den enda applikationen som jag betalat för. Det är en slags forumläsare som är så bra och smidig att den var värd sina 23 Hong Kong dollar (ca 20 sek)
• AppBrain Är både en applikation och en sorts webbtjänst som håller reda på dina appar. I stället för att använda din lilla telefon för att söka och installera nya, kan du sitta vid din dator och hämta dem därifrån. De appar du markerar att du vill installera skickas sedan automatiskt till din telefon så du behöver bara acceptera installationen på telefonen så installeras de sedan. Här är min app-sida på Appbrain.

Jag kommer nog att fylla på med nya favoritappar framöver, så håll utkik om du är intresserad. Lämna gärna en kommentar och tipsa om dina egna favoriter!

Selma går på barngympa och det är nog en av de roligaste sakerna hon vet.

För en par veckor sedan köpte jag min första smartphone, en HTC Desire HD. Som alltid när jag ska köpa någon ny pryl funderar jag länge om jag ska slå till på en gång eller vänta på att nyare och bättre modeller ska komma ut på marknaden. Eftersom Android är ett öppet system kan vilken tillverkare som helst bygga androidtelefoner vilket innebär att nya telefoner släpps kontinuerligt i snabb takt. Jag kom slutligen fram till att det inte var tekniken bakom som lockade mig utan snarare själva androidplatformen. Därför finns det ingen anledning att gräva ner sig allt för mycket i tekniska specifikationer.

Självklart ökar telefonernas prestanda för varje generation men systemkraven har inte ökat nämnvärt på senare tid. Tvärt om vad man skulle kunna tro har äldre telefonmodeller blivit snabbare när de uppdaterats med nyare versioner av operativsystemet. Därför var jag övertygad om att jag klarade mig bra om jag bara skaffade mig en telefon som låg bra till i prestandatesterna just nu och struntade i alla nya lurar som väntar runt hörnet. Valet stod till slut mellan Samsung Galaxy S och HTC Desire HD och det var som sagt Desire HD n som vann mycket beroende på 4,3 tum skärmen, dubbla fotolampor (Galaxy S har ingen) och metallchassi.

Med en riktig smartphone måste man ha någon form av datapaket i abonnemanget, hela grejen går ju ut på att alltid ha tillgång till Internet. Jag hade telias refillkort innan men skaffade deras prata på + mobilsurf abonnemang i samband med köpet. 1 GB data som ingår där låter kanske inte så mycket men för mig som inte tankar musik och film när jag är ute räcker det mer än väl. Tyngre saker passar jag på att hämta på det trådlösa wifi nätverket när jag är hemma. Telefonen kopplar automatiskt över till wifi nätverk den känner igen så fort den är inom räckhåll för dem.

Det jag inte tänkte på när jag beställde telefonen var att mitt simkort är 13 år gammalt vilket innebär att jag inte kan ansluta till 3G-nätet utan endast till edge. I stället för utlovade 6 Mbit/s hade jag alltså ynka 0,2 Mbit/s. Men det var ganska snabbt avhjälpt efter ett mail till telia. Ett nytt simkort kostar en hundring i vanliga fall men eftersom jag haft mitt kort sedan 1998 tyckte de att de ville bjuda på det nya kortet. Förutom bättre täckning och snabbare Internet fick jag dessutom längre standby tid på telefonen eftersom nya simkort endast drar 3-volt mot de gamla som kräver 5-volt.