Zagal´s Dingo

Livet är fullt av svåra beslut. En del är svårare att fatta än andra. I veckan tog vi ett beslut som var ett av de svåraste som jag tagit i hela mitt liv. Men nu är det bestämt hur det ska bli. Det känns rätt och jag tror inte jag har några skuldkänslor…
Vår hund Dingo har fått en ny husse och matte. På senare tid har Dingo fått vara mycket hos min syster Frida. När man har spädbarn hemma har man inte så mycket tid över och en Malinois kräver ganska mycket aktivitet för att må bra. Dessutom är min son Oskar allergisk. Så vi måste ändå lämna bort Dingo varje helg som Oskar bor hos oss. Därför har vi beslutat att Frida och Tobias får ta över honom. Där får han sällskap av två andra hundar plus katter och kaniner. De bor bara en par mil bort så vi kan komma och hälsa på honom när vi vill.
Ändå har det inte varit helt enkelt att ta beslutet. Jag har haft honom ända sedan maj 1999 när jag hämtade honom i Skien i Norge 8 veckor gammal. Då jobbade jag inom försvaret med att dressera försvarsmaktens hundar. Dingo fick följa med om dagarna och fick då sin egen beskärda del av lydnads-, spår-, sök- och skydds-dressyr. Dessutom fick han något som många hundar saknar i dag, d.v.s. träning att fungera i en flock med andra hundar. Vilket har gjort att han inte alls har någon aggressivitet mot andra hanhundar. Han har också genomgått polisens mentaltest för polis och väktarhundar med godkänt resultat. Men tyvärr har jag inte fått möjlighet att ha med honom på jobbet. Nu är han en åldrad hund med grå nos men ungt sinne.
Andra bloggar om: beslut, känslor, hund, malinois, skyddshund, spåra, norge
2 kommentarer2 kommentarer
Svara
Hej igen
Jag hittade svaret var han tagit vägen
Vänligen
Micke
Ja som du såg har min syster Frida tagit över honom. Hon bor bara 2 mil härifrån, så vi hälsar på honom ofta. Men nog saknar man att ha hund ibland. Kul att du hittade hit och skrev en hälsning!
Mvh/Niklas